fredag 3 juli 2009

Borta bra men...

.





Vad underbart det är att äntligen vara hemma i vårat egna bo "på vår gata i stan"! Resan har gått jättebra och Bea är helt fenomenalt duktig när vi reser! Det var jätte mycket kö på Charles de Gaulle, men så kom det en underbar fransk "kvinna du tull" som lät oss gå förbi heeela den långa kön, pga att vi hade Bea med oss!!! Tänk vad man uppskattar sånt när man har en liten bebbe... Dessutom var dom helt formidabelt trevliga mot oss... Det är SERVICE! Tror nog att folk i allmänhet är mer förtjusta i småbarn utomlands, här i Sverige vågar man ju knappt åka buss med barnvagnen pga tråkigt bemötande och gnäll över att vagnen tar plats. Fick en gräslig Quasimodoliknande tant bakom oss vid transfern, som suckade över bebisar och trängde sig (hon var givetvis från Sverige)...
Nu är det godisätande och tvmys för hela slanten........

SOMMARKRAMAR FRÅN P

(som faktiskt HATAR att flyga...)



Syns det alls att jag är livrädd??? ;)
.

5 kommentarer:

KarolinaN sa...

Ja du ser lätt lite spänd ut, hihi:) Jag har också blivit rädd, trots många resor tidigare. Men hur "tänker" du när du ska flyga, går ombord för att våga? Kram från Gävle!

Anonym sa...

Jag måste bara "säga" att jag tycker ert hus ser helt underbart ut! Håller med om att borta är bra, men hemma är ju bäst!

MVH Eva

Philia sa...

Hej KarolinaN!

Ja det är inte lätt! Jag har bestämt mig att jag SKA flyga för inte hela familjen ska bli lidande pga min rädsla. Jag ger nog liksom upp när jag ska gå ombord. Tänker att; Jaha, nu får nån annan "ta över spakarna" och det är bara att hoppas att det går vägen. Men läskigt värre är det och alltid lika SKÖNT när det är över..;)

Lycka till med att komma över Din rädsla!

Stor Kram Philia

På vår udde! sa...

Välkomna hem!
Jises, have you got a tan, Brunis!

Bra att du flyger trots rädslan! Du vet, man missar så mycket i världen om man inte ser sig omkring lite grand...

Hoppas vi kan stråla samman snart!

Kram och God Natt!

KarolinaN sa...

Tack söta du för svaret!
Ja, det är ju det där med att släppa kontrollen:) Och just att bli "instängd"... Men jag vägrar också att låta rädslan styra, jag älskar ju att resa, så nästa år ska det bli en trip med familjen igen! Med eller utan lugnande, hihi